En plats för mig...

I dag åkte Mattias i väg på kurs till Kristianstad. Lite avis är jag på att han ska bo på ett mysigt hotell, men mest avis är jag på att han slipper sova hemma.
Här hemma har det blivit allmän psykavdelning på nätterna.
Blir ungefär tre timmars blundande per natt för tillfället. Emma är galen.
Hon sover ingenting men är full av energi på dagarna. Hur går det ihop??
Inatt hotade jag med att hon skulle få sova i källaren om hon inte slutade vråla. Hur bra mamma känner man sig då. Men jag är ju desperat liksom. Hon ligger och vrålar våra namn det högsta hon kan. Hon är verken ledsen eller direkt arg, bara helt galen.

Har samma tankar som under båda förlossningarna. " Håll ut det går över" Men när undrar jag??

Vet inte vad eftermiddagen bjuder på men något spännande hoppas jag! Funderar på att promenera in till Limhamn och shoppa lite. Behöver jag!!
Bilder blir det inte idag, då mannen tog den lilla bärbara med sig.